Didrik har skickat en hälsning!

Hej alla jag känner! Här kommer en hälsning från mig: ”Didde-mannen”

Idag är det 39 dagar sedan jag, syrran, mamma Jasmin och tre andra bekanta från katthemmet emigrerade söderut… 🐱🐱🐱🐱🐱🐱

Huset och tvåbeningarna var lite läskiga i början men jag insåg snabbt att det fanns massor av platser att utforska och tvåbeningarna var ganska trevliga. Men, de lät oss inte gå in överallt till en början. Det var bara en massa stängda dörrar och irriterande stängsel. När vi äntligen fick komma genom dörrarna var syrran snabbt där och tog de bästa platserna. Jag minns speciellt hur hon tog över uteplatsen och försökte knuffa bort mig. Skam den som ger sig, jag skulle också ha platserna. Efter några försök att få bort mig gav hon upp, och nu delar vi på platserna. Tvåbeningarna var dessutom snälla och ställde ut flera bra sittplatser, så nu behöver vi inte dela. 😀


Det tog några dagar, men nu har jag äntligen lärt tvåbeningar att de inte ska ha strumpor på sig. Deras tår är jättesköna att gnugga tänderna emot och ibland skriker de ganska roligt och hoppar till! 😇

Jag har dessutom lärt mig av Mårre, som visar sig vara en riktigt skön kille, att tvåbeningarna är superbra på att gosa och klappa mig. Han vet dessutom hur man ska få tvåbeningarna att lägga sig på golvet och klappa oss, så jag hänger alltid på när han lyckas få ned dem. Tvåbeningen som kallar sig för husse envisas med att pussa på mig. Det var störande i början, men det är ganska mysigt så jag står ut med det nu. Tvåbeningen matte däremot får INTE pussa på mig ännu, hon är bättre på att klappa. 😉


Asta var lite jobbig till en början och snodde alltid leksakerna för mig. Hon är så otroligt snabb, som en ninja. Men efter en tillsägelse har hon börjat chilla lite och låter oss andra vara med. Hon är dessutom jätterolig att leka tafatt med och är jättemysig att ligga och softa med. 😻 Molle har visat sig efter ett tag vara en riktig busfarbror. Han älskar att ligga och lurpassa på oss andra och jaga oss. Vi vet aldrig vart han är eller när han hoppar fram. Det är jätteroligt att busa med honom. Han vet alltid när det är mat, så honom följer jag efter så fort han säger till. 👍


Älskade syrran är fortfarande bäst. Vi leker, myser och tvättar varandra.😻 Jag älskar henne jättemycket, men häromdagen var hon en riktig taskmört. När husse gick upp på morgonen och ska ge oss mat så tänkte jag att jag har käkat torrmat under natten, så jag tar lite sovmorgon och sover vidare. Mitt i sömnen väcks jag av att syrran rullar över mig på rygg och börjar bita mig i magpälsen. Yrvaken hoppar jag upp och springer därifrån. När jag vänder mig om ser jag hur syrran ligger på min plats och slappar. Det här ska hon få igen för. (Syrran har inte förstått hur nice det är att bli klappad ännu men det betyder ju bara att det blir mer klappar till mig, Mårre och Molle). 😎


Det är jätteskönt att ha mamma Jasmin här. Henne kan jag alltid gå till om jag vill gosa och kela, eller om jag behöver stöd. Oftast ligger hon på bästa platsen på soffan på övervåningen, men på sista tiden har hon varit med oss andra mer och hängt lite överallt. Hon har till och med varit med ute på altanen. Ibland busar hon med oss på nätterna eller ropar på oss när hon vill gosa och umgås.😻

Videon visar att jag lärt tvåbeningarna hur man ska busa. De verkar vara ganska lättränade dem här tvåbeningarna, så jag har nog hamnat på rätt ställe. 😸
Hälsningar från Didrik (och gänget) samt våra fina tvåbeningar! 😍 😍
Kram kram! 😻

/ ”Didde-mannen”