Familjen Saved,

Julia kom in till oss tillsammans med Joel & Jens, de är tre av de katter som räddades från ett vanvårdshem. En man hade haft sina katter okastrerade och låtit dem föröka sig till närmare 40 st. Efter ett besök från Länsstyrelsen blev han beordrad att göra sig av med merparten av sina katter. Hans lösning var att låta dem skjutas. En släkting tog då kontakt med olika katthem och bad om hjälp – nu har alla blivit räddade.
Men de var i ett bedrövligt skick… Magra, sjukliga, med kala fläckar och de hade nästan inga muskler, de gick mycket ostadigt på bakbenen. De hade saknat all omvårdnad en katt behöver.
Julia var tam och sökte vår närhet men mycket, mycket skör, vi fick ringa in vår veterinär akut då vi fruktade för hennes liv… Efter en tid av näringsrik mat och vila var de starka nog att kastreras. Men vi kände att katthemmet inte var rätt plats, de var för känsliga och svaga – vi beslöt att vi skulle söka ett omvårdnadshem åt dem alla tre.
En kort tid därefter hörde ett par av sig och erbjöd sig ta hand om någon som verkligen behövde dem. De fick olika förslag på katter vi gärna skulle se i ett kärleksfullt hem och de kom till katthemmet för att träffa vår kära Tuffing & dottern Chippis. De kände att de gärna ville ta sig an dem, men så… Vi bara kände att de ändå måste träffa familjen Saved – vi tog med dem in i vår isoleringsavdelning där de bodde. Det tog några minuter eller var det sekunder? Kärleken var tveklös och direkt.
Här får familjen själva berätta om sin resa tillsammans med Julia, Joel & Jens
Senare fick vi veta att Julia fullkomligt skakade, att hon inte kunde stå på benen när hon först kom till katthemmet. Avmagrad, pälsavfälld, en prinsessa som någon nästan hade berövat livet…
Vi inredde hjälpligt kontoret till ”kattrum” för de tre att långsamt landa i, här. När Anna och Madde hade lämnat dem gömde de sig under en sekretär: sex ögon lyste i det svarta. Efter en stund lade jag mig på golvet, pratade stilla. Julia rörde på sig, började krypa utåt, över de oändliga decimeterna mellan oss och stötte sen sin mjuka panna lätt mot min.
De två andra var skyggare, särskilt Joel, som försvann under sekretären så snart vi kom. Jens, den äldre av de två – hans rörelser är så långsamma, värdiga – satt allt oftare vid gallerdörren och såg ut mot resten av huset. Hans blick var så sorgsen, uppgiven, som om han blivit robbad på allt hopp, levande död om det inte vore för att Joel, kanske, inte lät honom försvinna helt. När de efter några dagar började få komma ut ur sitt lilla rum solnade långsamt Jens blick. Joel, denna svarta glädjesfär som ständigt leker, drog honom med sig och vinden som uppstod i följd av deras jakt genom rummen skingrade de dova moln som tyngt Jens inre.
Men när Xiao och jag närmade oss sprang Joel ännu undan. Hans vitt uppspärrade ögon var fästa vid oss också när hans kropp var på väg i en annan riktning. Ett par gamla träsnurror fångade hans intresse, glömsk av leken gick han intill oss. Sedan rörde jag min hand på golvet framför honom, lätt började han slå på den med sina klor indragna. Jag slog lätt på hans hand, han slog tillbaka, lätt, på min. Bara när vi leker länge, med snabbare rörelser, glömmer han sina klor och griper små sår i mina fingrar; när han varseblir det drar han in dem. Ännu ett barn är han redan så omtänksam och hänsynsfull. Det får mig att skämmas när jag tänker på min egen vårdslöshet mot andra. Sedan vi har börjat leka så, och han låter mig stryka på sin hand – idag lät han mig också stryka över sin panna, obesvärat utsträckt på golvet – så springer han inte längre undan när vi upptagna av annat går förbi: tidigare flydde han som hade vi önskat honom illa.
Särskilt mot kvällen när de leker pratar de, som jag aldrig har hört katter prata förr. Deras röster påminner om fåglars, eller apors skrik. Ingenting ”kattlikt” finns i dem, ingenting ”människolikt” i mig, när jag hör dem.
Den största gåva de i katters kroppar gett mig, är insikten om att den väsentliga skillnaden mellan ”dem-katter” och ”oss-människor” är att de har en katts kropp, vi har en människas kropp – det är allt. Om man tänker på denna skillnad är den inte heller väsentlig, utan formell: våra kroppar är formade på skilda sätt. Och de skiljer sig inte mycket: ögon, öron, näsa etc. är inte ens olika i antal. Inom oss känner vi samma skräck, lugn, hunger …
Tack till Katthemmet i Vaxholm, Anna och Madde, för att vi får försöka ge dessa väldigt speciella varelser en bättre tillvaro. Tack till Jens, Julia, Joel, som vi kallar Prajna, Para, Mita – våra tre räddare.
Xiao och Carl Saved
J & J
Julia & J
Glad J
Saved

Kommentarer (3)

Lämna ett svar till Kalle Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vill du ta hand om mig?

Bli volontär

Våra katter behöver omsorg och omvårdnad alla veckans dagar. Kanske du kan och vill finnas till för dem någon dag på något sätt?

Bli medlem

Genom att bli medlem i Katthemmet i Vaxholm visar du att du stöder vår kamp för de hemlösa katterna.

Det finns inga vildkatter!

Köp vår bok till förmån för katthemmets verksamhet och katter.

Familjens plan.kalender 2024

Köp vår kattkalender till förmån för katthemmets verksamhet och katter.

Kalender 2024

Köp vår kattkalender till förmån för katthemmets verksamhet och katter.

Sponsorer

  • City Garden
  • Finborg graphic AB
  • form och fason
  • DjurID.se – SKKs ägarregister
  • Hill´s
  • Zookompaniet
  • Agria Djurförsäkringar
  • Vaxholmsveterinären
  • Envifix AB
  • Angarn Signal & Ekonomi AB
  • Blomstra Ekonomi AB
  • Evidensia Djurklinikerna Arninge och Åkersberga

Adress och kontakt

Katthemmet i Vaxholm
Föreningen Djurhjälpen
Eriksövägen 4
185 34 Vaxholm
Org nr 802409-2143, PG 540710-1, Swish 123 362 0457.
E-post: kontakt@katthem.nu
Telefon: 0707-660 435

Vi svarar i telefonen i mån av tid. Vi nås säkrast via e-postadressen ovan eller via meddelandefunktionen på vår Facebook-sida.

Katthemmet har öppet för allmänheten den sista lördagen i varje månad kl. 13.00-15.00, med reservation för eventuella ändringar. Se "Nyheter" för aktuell information.

Att köpa katt hos oss

Eftersom många av de omhändertagna katterna har en sorglig historia i bagaget är det extra viktigt att hitta trygga hem som passar just dem.  Läs mer

Om cookies

SVEKATT

Katthemmet i Vaxholm är medlem i Svenska Kattskyddsförbundet - ett rikstäckande förbund som erkänner alla katters lika värde och rätt till ett gott liv. Läs mer

Följ oss