Jag gör framsteg…

Lite mer och mer för varje dag, säger människorna här.
Jag vet inte riktigt vad det betyder men jag tror att det betyder något bra.
För varje dag som går känns det bättre och bättre.
Jag har ju förstått att alla här är snälla och att de inte vill mig något illa.
De säger att de ska ta hand om mig och att inget ont kan hända igen.
Men jag har ändå haft lite svårt att slappna av helt, det sitter liksom i ryggmärgen att vara på min vakt men så häromdagen så glömde jag liksom av mig. Först fick jag en jätte massa godis och varje gång jag hade ätit upp så fick jag nytt och det var jätte gott.
Sen var det en av tjejerna har som höll på att busa med några av de andra kissarna och innan jag visste ordet av så hade jag liksom ryckts med i leken. Det var jätte jätte roligt.
Och sen den natten så sov jag väldigt gott och drömde en massa bra saker om mitt nya trygga liv.
Tack snälla ni som verkligen har gett mig tid (trots allt spott och fräs), tack för all god mat ni ställt framför nosen på mig (när jag inte vågat fram för att äta) och fortsatt att göra det trots att jag slagit många skålar ur era händer. Tack för allt godis och tack för att ni leker med mig, jag har aldrig varit med om något sådant här tidigare – läskigt, men samtidigt känns det jätte bra i hela mig.
Tack för att jag fått en andra chans i livet.
// Prinsen