Kolla på mig!

Nu ligger jag OVANPÅ filten och inte under den :-).
Jag har ju i ärlighetens namn varit mest känd för att ligga under filtarna här, gärna med en kompis. Jag tyckte att det var skönt därunder. Jag kunde gömma mig (för det fanns saker som var lite läskiga, som till exempel volontärer) och det var varmt och gosigt.
Men personalen och volontärerna på det här stället de ger sig liksom tusan på att man ska bli lugn och trygg så att man kan hitta ett för alltid-hem så småningom. Så jag fick mat därunder och de pratade med mig när jag låg därunder och de klappade mig genom filten och det var såååå mysigt.
Sen plötsligt en dag så tänkte jag att ”Nä, nu får det vara slut på gömmandet!” och så kröp jag fram. Det fanns flera anledningar till att jag kom fram, dels var jag nyfiken, dels blev det emellanåt lite trist under filten men framförallt hade jag hört rykten om något som kallades för ”köket”. Ryktena berättade om god mat, en liten skinkbit ibland, en liten ostskiva ibland och till slut kunde jag inte motstå detta ”köket”. Så jag kröp fram och spatserar nu omkring på hela katthemmet och när jag ligger på en stol nu för tiden så är det oftast ovanpå en filt Hej då!

/Dalton von Adel