Hej Loke här!

Tänkte dra min story – ni vet lite Önskerepris!

Katthemmet i Vaxholm hade visst varit på jakt efter mig i flera år. De hade hört talas om en tovig och skitig katt i Hägernäs under en längre tid, men tyvärr visste jag själv inte om att de letade efter mig, så jag var aldrig på plats när de kom för att… fånga in mig, men sen av en slump, snubblade vi på varandra!
Det visade sig att min mamma är en tamkatt med utemöjlighetet. Tyvärr trodde inte hennes ägare på det där med kastrering… Så då föddes jag, men jag fick aldrig bli en katt i familjen. Jag var barn till deras katt, men inte DERAS katt, så jag lämnades att klara mig själv bäst jag kunde… De sa också att de inte tyckte om mig och att katthemmet gärna kunde ta mig.

Men nu är jag ju inne i värmen och mina öron, som var fulla med skabb är rena och fina. Jag har börjat tycka det är väldigt mysigt med klappar och gos men jag är en blyg liten kille så man måste vara väldigt lugn och låta mig börja lita på dig.  Men sedan så älskar jag att bli klappad under hakan och på magen. Men inte på mina öron, den känslan har jag inte vant mig vid ännu…

Så det var min historia!
Kanske kan jag få bli din blyga lilla kille?