Världens bästa mamma

Jag älskar min mamma

Min mamma Kattamor
Hej då från Cocmos!
(Ps. Vi älskar kokt fisk så ta gärna me lite om ni ska hit! )

Har det kommit nån än?

Nån tvåbening som kanske vill träffa just mig?

Ok – jag kliver upp strax, morrhåren e putsade å klara!
/Kattamor

Ni missade alltså min entré?

Ja, ja  det är lugnt – jag var diskret denna gång, så där som vi stora stjärnor är… Å så måste jag ju tänka på vår lilla sötrumpa Candy, hon är känslig om för mycket kaos…

Å kaos blir det ju alltid när jag gör min storstilade entré…  Men som sagt – denna gång smet jag in bakvägen och jag och mina polare tog lyx-sviten på katthemmet och jag bad extra om stängd dörr i några dagar – för Candys & Osses skull. Gentlekatt som jag e…

Men nu har jag börjat socialisera och återknutit gamla bekantskaper, Tuffing och jag hade ett snack i rastgården i dag och han berättade om allt som har hänt och som är värt att veta. Så nu e jag up to date!
Jag kommer att höra av mig snart igen – Bloggen är ju min kanal ut så att säga – så var det på den gamla goda tiden…  Jag, Stickan och halta Olle – för att inte tala om kommissarie Robinsson och Pepper … Jisses – Ja de va tider de!!!
Vi hörs – Tjingeling från Rogge tills vidare!

(Å om jag inte hinner över till dig på en liten visit i kväll fröken Smilla… så kan du alltid titta in i Moas rum där jag troligen chillar med bäste polaren Osse. Du vet – snygga damer är alltid välkomna…)
 

Vi väntar och väntar…

När skulle han komma – Den där kändisen – Roger Rockare?

Är det någon som vet? När? Snart? Är han så snygg som de säger?
/Smilla & Co

Jamäään… Skyll er själv som tog bort allaaaa vattenskålar! Jag som va sååå törstig!!! Å då då måste ja ju hitta vattnet som ni snott åt er å tänkt dricka upp själv!
Så de så! /Toy

Japp! Det klagas på att jag är svårfotograferad.
Tydligen är det min snygga lite långa mörka päls som gör det svårt (jag försöker verkligen att inte tänka på mina nakna dagar ).
Jag bryr mig naturligtvis inte. Är man så snygg som jag är så struntar man ju i att någon volontär står och ska ta bilder till den däringa ”bloggen”. Så det så!

/Hazzan Hex

Han heter Lelle!

Han e en schysst typ även om han kan va lite för klängig ibland…

( Va?! Jag e vaddå? Hfm… /Lelle )

Men…

Han e heeelt ok att umgås med å han har en bra svans att vila på!

Mjuk å skön! 
Hej då Hej från Rufus ! (Å ja – hängrumpan Lelle! He, he, he!)

Nu mår jag mycket bättre i magen!
I dag har jag lekt och jagat bollar också!
I natt kommer jag å sova sååå gott!

Kram från Rufus!

Japp! Det är sant – ryktena är sanna!
Å de rockar FETT!
Snart så har jag och Osse Osborn å lill-tjejen Candy återintagit våra gamla domäner – Moas rum!
Mycke har ju hänt där sen sist – Björne finns ju inte mer… Å inte Moa… Å Soya har ju dragit iväg till Adelsö…
Meeen vicken tur då va att ni har mig! (Eh…  Ja mena OSS!)
JAG kommer att liva upp haket – TRO MIG!!!
På återhörande – tjingeling från Roger Rockare
 
 

Sture Svensson och jag är ny här!

Jag har fått åka till jourhem för att vila mig innan jag ska operera bort en ond tand.
Hej då från Sture!

Hallå! Komigenura!
Fredagsrocken har börjat!

Jiiiii hoooo! Kom igen nu – de svänger ju!!! Lite höftgung tack !
/Lucaz

…så finns det stjärterum!

/Ninna och Emilia

Det vet du väl vid det här laget Hugo?

…funkar ju inte alls på det här stället.
Jag, Henke, stor, härlig och röd ska naturligtvis ha den STORA matskålen så jag kan underhålla mina former på ett bra sätt.
Nähä du! Jag, Hazzan, ska ha den STORA skålen för jag är så hiiiiiimlaaaaa söööööt
Vi gör så här: Du tar den stora idag så tar jag den stora imorgon. Ok?

Än att jag är en sann Gentlekatt!

Jag bara ligger här…

och väntar…

och vaktar så att ingen dumming kommer och snor hennes mat…

För kanske sparar hon då liiite till miiig då min söta Lilla Grå…
/Dalton

Denna gång berättar husse om: MITA (Joel)
Eftersom det lilla bordet framför mig inte rymde mer än ett litet rökelsekar, ett mantrahjul, en sastra, så hade jag – efter att ha tänt rökelsestickan – lagt tändaren på golvet medan den vattenlika röken drömskt spred sig i omgivningen och upplöstes, blev till ingenting, lämnande efter sig doft, en tid. Efter lektionen ställde jag undan bordet och glömde tändaren, lämnade övervåningen för dagen. Följande morgon låg det en tändare i sovrummet, på fönsterbänken, på nedervåningen. Jag förstod inte varför Xiao skulle ha lagt den där. När jag frågade henne så hade hon inte heller det, visade det sig, lagt den där…

Sedan han kom är Mita den som har förändrats minst till det yttre, men, till det inre, mest, av de tre. Hans hälsa var från början bra, han var inte magrad och päls täckte hela hans kropp. Han framstod däremot extremt nervös, vågade inte ens lukta på min hand om jag sträckte fram den och sprang undan innan jag ens kom i närheten, gömde sig under en sekretär, under duktäckta bord etc.
Och även om det senare bara var jag som fick klappa honom, sedan hans mamma, var det ett förtroende vunnet med tålamod och när någon kommer på besök, vem det än är, springer han ännu skärrad till en dold plats och stannar där, tills den besökande har gått eller lång tid därefter innan han vågar sig fram igen och obesvärat ägnar sig åt sina sysslor. När han kommer fram för att hälsa nu sträcker han fram huvudet, lägger det en aning på sned och håller fram kinden för att strykas där – långsamt böjer han huvudet lite åt sidan, sluter ögonen lätt och väntar.
All den skräck som uttrycktes i skärrad flykt tätt mot golv in under sängar, byråer, är som rök skingrad ända tills ytterdörren öppnas och någons okända röst leder till ett ögonblicks paniklopp under vilket mörka moln speedat åter samlats. Mita är rädd för människor, inte katter och jag tror att om en tiger kom släpigt eller snabbt över altanen, in i huset, så skulle han nyfiket springa fram och se på hen med sin oskyldiga, tiotusen procent rena blick, stryka sig mot hens ben för att väcka glädje. Bland andra skiljer han ändå ut sig. Han den mest kärleksfulla …
När han ser utekatter komma förbi, ligga ute på gården och se på hans inhägnade altan så blir han väldigt upprymd, om det är Lyckosam. De är otroligt lika, deras ansiktsform, svarta färg, sättet de blinkar mot mig på. Men Lyckosam går aldrig fram till nätet som hindrar Mita att gå längre ut. Nana – som hade följt med oss från Peking – dödades av grannens hundar för ett halvår sedan. Ett par månader tidigare hade Nunu, Nanas syster, njursjuk redan lämnat den här världen.
Mita ylade utdraget framför fönstren första tiden men tystnade snart, han ligger ofta där fortfarande. Jag tror att hans tjocka päls gör att han på dagarna tycker om att sova på de svalare fönsterbänkarna med svans och ett ben hängande ned mot golvet. I syrenhäcken utanför finns ibland sparvar. På förmiddagen kommer en skata gående längs vägen, in över uppfarten, över gruset nedom fönstret. Mita, när han ser dem, talar till dem med låg, liksom viskande röst, inte olik fåglars kvitter men mer dämpad, ömmare. Aldrig pratar han med andra så, bara med dem i fåglars kroppar. Hans syskon talar inte med fåglar. Hans föräldrar talar med fåglar som de talar med alla andra och inte på ett särskilt sätt.
Jag såg en gång när Mita sov på fönsterbänken och hörde Prajna säga någonting, borta vid matskålen, på andra sidan vardagsrummet, trappavsatsen och det lilla matrummets rymd. Han öppnade ögonen och såg ditåt. När han sen ser att allt är bra med Prajna sluter han sina ögon igen, sänker huvudet mot ytan igen.

Han är den mest odepressiva varelse jag har mött. Med sitt suprasöta sätt håller han vårt mod uppe när ingen reson längre hjälper mot förtvivlan, fullkomligt ovillig att gå med på vår föreställning om vad förlust och död skulle vara. Och även om jag aldrig skulle berätta det för någon vill jag ofta falla i respekt, ned inför honom … omtänksamma … A… mita… bha!

Min Matte har fattat!

Jag har längtat å längtat å så…. Fick jag…
Gå UT!!!

Liiite läskigt va det men såååå spännande! Nu kan jag njuta av morgon solen!

Å jaga bort grannkatterna om jag har lust!
Tack Matte!
Hej då Katthemmet Från James!

Vi tycker att det var en himla bra sak att det blev så här varmt igen!

Nu kan vi ligga ute heeeela dagarna å mojsa oss! Å de tycker vi är såååå skönt!
Hej då hej! Från Alison & Abbe
 

Titta riktigt noga!

Ja – va inte blyga, kom närmare!

Ja ändå närmare (även om det blir lite oskarpt för er me taskig syn…) Ser ni?

Så otroligt snygga ja e!!! Va??? Helt otroligt att ingen bokat mig än… Hej då hej från Murre Musk

Här hos oss på Katthemmet i Vaxholm!

Söndag mellan 13-15. Vi ses!!!

Vi har en massa gott att bjuda på och så kan ni köpa vår fiiiina kalender 2017!
 

Vackra, fantastiska, fina Ulrika och hennes Peter !

Nu har de sagt ja till varandra för alltid… 

Vi flyttade i går!

Ja inte till ett nytt hem… Men till en snäll familj som kommer att ta hand om oss tills vi har fått ett alldeles eget hem Å det ska bli sååååå mysigt!
Hej då från Scooby & Tea – som fortsätter att läääääängta…
 

Efter att någon ska komma hit och vilja ha just mig…

Jag längtar och väntar och längtar…
För jag och min tjej Tea vill ha ett alldeles eget hem nu…
Hej då från Scooby Dooooooooooo & Tea

Sista gången vi sågs, det var tidig morgon på Katthemmet, du skulle åka till ditt nya hem senare på dagen och var för tillfället ensam. Jag satt i en stol och du på en hylla bredvid. Jag klappade mina knän och du förstod vad jag menade. Tvekande, sakta, sakta lät du framtassarna nudda mina ben medan du behöll bakkroppen kvar på hyllan. Det är svårt när man vill, men inte vågar.
Det visade sig att jag saknade James väldigt mycket. Så när jag fick höra att jag var välkommen att hälsa på dig hos din matte i Flen, så tog jag tåget några dagar senare. Jag kom fram till ett underbart kattvänligt hus med underbar mat, sovplatser, leksaker, uteplatser och skog (för din del – så småningom).
Fick höra av matte att när det kom främmande så gömde du dig under en säng. Skulle vi mötas nu så som vi gjort på katthemmet? Eller skulle du gömma dig? Eller hade Du känt dig ledsen och besviken och tänkte visa det genom att ignorera mig? Redan i hallen kunde jag se att du satt under ett bord och iakttog mig. Jag prasslade med mina plastpåsar som jag alltid gjort på katthemmet och packade upp skinkan som jag hade med mig, ditt favoritgodis.
Varför hade jag tvivlat? Jag kunde knappt hålla tårarna tillbaka när du kom fram och strök huvudet mot min hand, åt skinkan och ville kela mera. Senare satt du på matbordet och vi buffade till varandra med huvudet. Vi höll på att lära oss att hälsa så på katthemmet men inte lyckats helt och inte nu heller, men det kommer – och du kommer att sitta i knät och lära dig jama när du vill gå ut och knacka på fönstret när du vill komma in i ditt nya hem.
All is well that ends well.
/Edith

/ Tea

Så klart! Vi är ju så vansinnigt snygga!

/Ninna & Emilia Sisters for Life

Jag kan ställa upp som modell!!!
Jag behöver inte putsa morrhåren å sånt där tjej-larv…

Hej hej allesammans jag heter GINO glöm inte det: GINO!!!
Hej då hej! (Å kom gärna å träffa mig)
/Gino Hex

Inte mig… Välj att fota nån annan!!! Jag har inte hunnit fixa morrhåren ännu…
Ni kan väl förvarna innan ni kommer med kameran!!!
/Viola

Det var inte jag!!!
Lotta: Den var redan vält när jag kom hit – jag loooooovar!


Visst då Lilla-Grå du såg ju när jag kom, visst då, visst va det så?!

Lilla-Grå: Hm… Jag sov ju å vaknade av skrällen när den välte… Men det var säkert så Lotta…

Crime scene – Vem är den skyldige/a? Utredning pågår…  

Och jag är liksom snygg ur alla synvinklar.

Såhär och

såhär
Ja, ni ser ju själva. Hur man än fotar mig så blir det bra. Och en annan sak som är bra är att jag börjar tycka att beröring är ganska ok. Det är faktiskt rätt så trevligt men säg inget till tvåbeningarna. Man vill ju inte att de alltid ska få rätt.
/Mendez Joy

Är det någon som hör det? kurrrrrrr kurrrrrrr kurrrrrrr…

Hallå!!!

Yes där kom det någon häråt! – DU DÄR! Käk – NUUU! Å säg inte att det inte finns något – För jag såg själv att det kom ett lass hit i morse av någon godhjärtad två-bening! 

Kan ingenting hända…

Det har man ju hört…
/Smilla

Ja, nu är ju inte Effie den enda som kan gömma sig i rastgården.
Jag, The One And Only Emilia, är väldigt bra på det, jag också faktiskt. Det är bara ett problem, jag är väldigt förtjust i mat så tvåbeningarna har det lite för lätt när de ska kalla in mig.
Jag måste jobba med att stå emot godmaten så jag kan busa lite mer med tvåisarna

Nja, inte i dag, va?
Du ser ju hur jag har det. Inte kan jag koncentrera mig på att skriva sköna inlägg när allt jag vill är att testa om den här transportburen klarar av en ordentlig slummer.
Nä, du får helt enkelt komma tillbaka senare. Jag lovar att tänka på saken…kanske….

 

Det är härligt ute i rastgårdarna men ibland kommer det en liten skur eller en liten snålvind från sjön. Då är det finfint att kunna krypa in i sitt egna lilla hus så man har det torrt och skönt när man tar sin fyra timmars förmiddagslur.
En annan asbra sak med huset är att vi inte syns när volontärerna kommer ut för att ta in oss inför natten. Då är det härligt att ligga inkrupen här och titta när de ropar och kryper runt för att se till att ingen blir kvarglömd

Alltså, ibland så ligger jag här uppe på hyllan och funderar över tvåbeningarna här på katthemmet. Jag ligger här och tittar ner på dem när de skyndar hit och dit, kommer med mat, städar och fejar.
Jag tycker att det är avkopplande på något vis. Det kan bero på att jag inte har kunnat koppla av i mitt tidigare liv, jag var tvungen att alltid vara på min vakt, leta mat och skydd. Nu behöver jag inte det längre och det är ljuvligt. Nu har jag möjligheten att bara ta det lugnt och ligga och glo.
Och ganska ofta när jag ligger här så dyker det upp en tvåbening som utrustat sig med en borste och då, mina vänner, DÅ är livet alldeles alldeles ljuvligt

Man vill ju hålla sig smidig och då krävs det lite arbete.
Jag stretchar flera gånger om dagen. Då håller jag mig snabb och smidig vilket är bra ibland
när man ska tränga sig fram bland de stora grabbarna vid middagsdags

…dagen före.
Närå, så farligt var det inte här på katthemmet men det är ju alltid lite speciellt med midsommar.
Det är ljust och härligt. Svårt att liksom komma i säng i tid.
Då får man ta lite sovmorgon tycker jag!

På kvällarna lite för mycket…

De leker omkull oss typ! Å sen går de bara hem å lämnar oss så…

Har jag hört!  Han tar hand om oss nya…
/Lelle
 

Det här var gott. Det här var supergott! Varenda smula ska upp och in i munnen.
Mmm… Undrar om det finns mer?

Det är sköna dagar i rastgårdarna nu.
Havsbrisen får pälsen att fladdra till lite snyggt, solen är varm och blänker i pälsen, filtarna är sköna…
Och vet ni vad… Ibland kommer det hit folk som inte tillhör katthemmet och bara sätter sig en stund och pratar med oss.
Det är vad vi kallar ”kattdiggare”. Men det är klart, vi är ju diggningsbara i allra högsta grad!

 

Ja?
Det var väldigt länge sedan vi fick tonfisk!
Hm, inte sedan Soya flyttat vill jag mig minnas…
Hm…
/Prins Charming

Kokt fisk?
Grillad kyckling?
Kokt kyckling?
Rå nötfärs?
Undrar /Emilia & Ninna

Ja! NI ser rätt det är jag! Er önskan går i uppfyllelse jag är snart tillbaka
Eh… så här är det –  Huset vi flyttade till var lite för litet för både mig å Laban… Jag behöver få bo själv och äga stället – jag vill inte dela med mig med någon annan… Visst jag är nog lite ego…. Men jag är ju jävligt snygg så jag kommer att få chansen igen Jag tyckte att Laban faktiskt behövde chansen mer än mig då han e så blyg å de här människorna är så snälla å gulliga och det behöver ju han…
Så i morrn tar jag båten hem igen till katthemmet å väntar in några andra godingar som vill ha en sådan här gräddbakelse dom jag!

Tjingeling vi ses snart!
/Hubbe Hunk

Hej då Katthemmet! För jag blir adopterad nu av min provbofamilj! 
Hej då allesammans från Mirran Mys

I dag ska jag få flytta å provbo Sååååå cooolt spännande – va!!!!

Åhhhhh det pirrar i magen…..

Jag måste nog gå på lådan en gång till innan vi åker…

Jag hör av mig sen! (Alltså när jag kommer fram – inte efter toabesöket )
Hej då hej allesammans!!!!! Ååååå jag kommer att sakna dig Edith…
Kram /James

 
Är jag upp och ner?

Ner å upp? Eller uppåt väggarna?
Tro…
Hi, hi, hi !
/ Cosmos

I morrn drar vi mot Adelsö!

Tjingeling från Nizze & Nora!

Jag flyttade ju till Adelsö till mina kusiner

Min matte tycker att jag är feg som mest står vid dörren och inte springer ut nu när dörren är vidöppen. Ja, ja…. jag skaaaaaaaa, men jag gillar också när hon lockar med godis, gräs och roliga strån att slåss med!  Å den där Bruno är inte heller så modig minsann ska ni veta!
Å här ligger jag och myser 

Igår kväll sprang jag mot soffan och ville bara upp där och lägga mig, men tvärnitade eftersom matte låg i min soffa. Nja, efter lite tvekan, hoppade jag upp och lade mig ändå. Det fick bära eller brista… Hon gjorde inget utan tog bara fram den där manicken med blixtrande ljus.
Måste jag säga att det var rätt mysigt i alla fall? Hej då hej från lilla mig! Å jag vill skicka jättemånga kramar till alla mina kompisar på katthemmet!!!
/Soya Child of Mörtnäs
 

Vi önskar er allt gott och många katter med åren!
Kramar från alla oss på Katthemmet!!!

Läget?

Vi hare bra här på Runmarsö Laban å jag!

Käket ok!
Tjarå! /  Hubbe å Laban

Fridolf här, att sova på en soffa är bra mycket bättre än att sova på gullfiber ska ni veta!

Ja… Lådan och golvet också för den delen speciellt när man har någon att kramas med

Hej då hej och Oscar hälsar så mycket! Vi har det bra här i vårt jourhem!

Å sooooolen skiiiiiner!

På me sololjan å ut på hyllan ni me!
/Mendez Joy

Ibra (numera Seppo) här lite lägesrapport från mitt nya hak! Allt är prima här ska ni veta! Det är inte alltid lätt för Matte att bädda rent i vår stora bädd när vi tre alltid ska vara me å hjälpa till he he! Dessutom envisas hon å husse att komma å trängas med oss när vi har gott å lagt oss! Alltså ingen vett å etikett där inte…

Jag har börjat slagga mycket ihop me Saffe, hon luktar såååå himla gott liksom!

Men när det blir tonfiskmidda kan man ibland vilja äta sin mat ifred å det där med bordsskick är inte alltid så lätt när man får det serverat på en tallrik… 😜 Jag försöker tala om för matte medans jag käkar att det hade gått så mycket bättre om jag fått en tallrik me kanter på men hon fattar liksom inte, men va gör det? De e ju inte jag som städar! Ha, ha ,ha! 

Ha en trevlig helg! Det tänker jag ha  Tjingeling från mig!
/ Ibra- Seppo

Jamen komigennura Lelle ponken!!!
Försten som tar den!
Vaddå inte värt besväret??? Käk är ju käk? Dvs: Alltid värt besväret…
/Murre

Finns det braiga hyllor att sitta på!

Här kan man sitta i lugn och ro medan de håller på å städar å fejar å har sig där inne!

Det tycker vi är så himla bra
Hej då från Nizze & James

För i dag är det Tisdag! Å Edith kommer

Men jag hade svårt att sova då jag låg å väntade på att det skulle bli morgon…

Gäsp!

Meen nu hörde jag dörren! Å prasslet av hennes kasse…

Yes nu blir det godsaker å mys-stund med mag-gos! Med min Edith
/James

Jag heter Misa. Misa Musk.
Jag är en trevlig tjej som har börjat trivas ganska bra här på katthemmet nu. Jag är ju fortfarande lite blyg, det ska erkännas, men det blir bättre och jag börjar faktiskt bli riktigt nyfiken på tvåbeningarna.
Jag menar, vad är det för varelser egentligen? Här finns mycket att utforska känner jag. Och så är ju plattformen himla mysig att ha när man vill ligga och slappa en stund.

/Misa Musk

Prajna
Jens (som nu heter Prajna) kom in till oss tillsammans med Joel & Julia, de är tre av de katter som räddades från ett vanvårdshem. En man hade haft sina katter okastrerade och låtit dem föröka sig till närmare 40 st. Efter ett besök från Länsstyrelsen blev han beordrad att göra sig av med merparten av sina katter. Hans lösning var att låta dem skjutas. En släkting tog då kontakt med olika katthem och bad om hjälp – nu har alla blivit räddade. Men de var i ett bedrövligt skick… Magra, sjukliga, med kala fläckar och de hade nästan inga muskler, de gick mycket ostadigt på bakbenen. De hade saknat all omvårdnad en katt behöver. Efter en tid av näringsrik mat och vila var de starka nog att kastreras. Men vi kände att katthemmet inte var rätt plats, de var för känsliga och svaga – vi beslöt att vi skulle söka ett omvårdnadshem åt dem alla tre.
En kort tid därefter hörde ett par av sig och erbjöd sig ta hand om någon som verkligen behövde dem. Vi kände att de måste få träffa familjen Saved – vi tog med dem in i vår isoleringsavdelning där de bodde. Det tog några minuter eller var det sekunder? Kärleken var tveklös och direkt. Här berättar husse om sin resa med familjen Saved.
PRAJNA
Jens. Vi trodde länge att han hette Joel – hans huvud var större, ansiktet mer fyrkantigt, han förde sig lejonlikt: leo, joel, det liknar.
Men vi har hela tiden kallat honom Prajna – vishet: hans (om än en tid sorgsna, nu uppklarnade) uttryck och sätt att röra sig, hur de andra två tyr sig till och respekterar honom gjorde att det föll sig naturligt. Prajna. Vi påminns varje gång vi ropar på honom.

Det finns en bodhisattva, Manjusri, vars mantra OM AH RA PA TSA NA DHIH anses ”öppna” vishet hos den som reciterar det. Prajna uttrycker en stilla värdighet, som bar han på en vishet han bara väntar på att vi, förvirrade, skall kunna ta emot, eller ”öppna” i oss där den är instängd som på vintern gräs av mossa.
Xiao (matte) har rest till Kina en månad och Prajna, som hon från början fäst sig särskilt djupt vid, jamar när dagen avtar. Han verkar ha en kronisk förkylning, bihålekatarr eller liknande, även om det är bättre nu, tidigare rann hela tiden hans ögon, näsa. När han har sovit länge, och han sover mer än de andra, samlas ännu snor, som klarnar när han stiger upp, sträcker ut sin kropp, nyser. Kanske har hans ovanliga röst med det att göra – allt om de tre förunderliga varelserna leder till gissningar – för när han ”jamar” blir det ljud som uppstår inte särskilt likt ett mjau, när han, efter att hans mamma rest, i skymningen ger ifrån sig ett utdraget, skrapigt, saknande maAa… maAa…
Jag sov och vaknade, intill mig, vid mitt huvud, hade Prajna lagt sig medan jag sov, och somnat. Plötsligt mindes jag att man sagt: efter att de räddats och tvättades kunde ärr av långa rivsår ses på deras kroppar. De hade brukat slåss om mat, för att de fick för lite, antar jag, eller för sällan.

När jag stryker Prajna över hans huvud ligger han stilla, eller böjer ner huvudet för att göra det lättare att stryka över. Ibland, när jag stryker ner över ryggen så höjer han sitt huvud och ser på mig, med en blick som om det gjorde ont. Kanske gör det verkligen ont, eller så vill han bli struken bara över sitt huvud. 

I går morse så blev vi väckta å vi fick ingen frukost  å så blev vi inknuffade i transportburar… Sen efter att vi fått suttit å vinkat (det hör ju till när man ska flytta fick vi veta) så bars vi ut i röda bilen å så bar det av. Efter ett långt tag så var vi typ framme (trodde vi, men nä…. de va vi inte alls det…) Vi fick gå ombord på en annan konstig farkost…

Å så efter ett fasligt guppande så såg vi vår ö!

Å provbomatte stod å vinkade Vi vinkade tillbaka, å så var vi framme. Vi fick sitta ute en stund å spana in våra nya ägor – å de var inte illa ska ni veta!

Kolla in den schyssta kojan! Å provbohusse håller på att inreda altanen till oss så att vi kan ligga där å sola han verka va en schysst prick han med!

Å kolla på utsikten! Säkert är det en massssa mössss i de där buskarna

Brudarna som skjutsade oss var typ alldeles tossiga å ville typ flytta in de med (men det fick de minsann inte – nä dem har vi fått nog av he, he, he!) Vi gick in i lyan å vi fick äran att besöka gästrummet där vi skulle få va ett par timmar för att bli av med sjötassarna. Vi la oss på ett bra ställe å vilade lite. (De påstår att jag- Hubbe sov mig genom typ hela resan men det gjorde jag inte alls jag bara blundande å kisade för att det va så soligt på havet, så det så! Brudarna hade glömt ta med mina solbrillor… Slarvmajorna!

Japp, det va första rapporten vi återkommer med mer detaljer så småningom!
Tjingeling från Hubbe Hunk & Laban Musk
 

Jag å Laban Musk drar till en öde ö…
Eller kanske inte helt öde… familjen som ska ge oss käk bor ju där å så kanske nån mer vem vet? Jag hör av mig när jag kollat läget!
Tja ba – Hörs!
/Hubbe

…till årsmöte i Föreningen Djurhjälpen som driver vårt härliga katthem.
Om du är medlem i föreningen så ta nu tillfället i akt och gör din röst hörd
Tvåbeningarna säger att det hela äger rum den 29 maj och kallelse och dagordning hittar du här och
valberedningens förslag till ny styrelse hittar du här.
Se nu till att du kommer

/Angelica Leon

Nä, men väl Panter och Zeke. Eller är det kanske Zeke och Panter?
Eller en dubbelexponerad Zeke? Eller är det kanske en dubbelexponerad Panter?
Kan vara svårt att se ibland (utom för oss själva förstås ).
Men det man kan vara säker på är att vi är två kalaskillar

Zeke of Tensta och Panter of Tensta

Eller kanske hellre ”samling vid volontären!”
Ett av volontärernas påhitt är att de har fått för sig att vi ska socialiseras.
Det är visserligen bra eftersom det ökar våra chanser att hitta våra efterlängtade för alltid-hem.

Här ser ni hur vi bearbetar en volontär!
MEN…det är inte det som är grejen. Grejen är att när det vankas socialisering då vankas det också GOOOODIIIIIS!
Och då blir vi lite uppjagade, och helt plötsligt väldigt keliga och kontaktsökande.
Vi är ju inte dumma. Lite kel och mys ger lite godis. Så ska en slipsten dras!

Äntligen har vi lite större grabbar på katthemmet fått en ordentlig möbel.
Den är snygg, den är bekväm och den är gjord för katter med lite tyngd bakom det gosiga ansiktet.
Äntligen kan man bre ut dig på ett värdigt sätt

/Dogge Doggelito

Inte jag i alla fall!
Det är visningar och öppet hus och städning och personal och volontärer och…jag vet inte vad…
I början var det lite förvirrande och jobbigt men nu har man fått in rutinerna.
Häromdagen såg jag ut så här under större delen av dagpassets städning.
Ja, förutom när jag letade efter lite mat och någon volontär som kunde klia mig mellan öronen.

Det bästa var vid lunchen. Då kom det en volontär och sa mitt namn lite försiktigt ”Goooliiaaaat”. Jag tittade upp. Såg en matskål med något väldoftande i. Tog mig upp i halvsittande ställning och fick volontären att servera mig maten och stå kvar och hålla i skålen medan jag åt!
Hå hå ja ja, det var underbart. Men jag visste att hon skulle göra det. För hon har sagt till mig att jag behöver bli bortskämd och få ha det bra. Och jag håller med
/Herr Goliat

Är det något jag kan göra för dig eller tänker du bara stå där nere och fotografera mig?
Du vet, jag försöker sova lite här uppe så om du inte vill något så…ja….eh….skulle det vara skönt att få vara lite i fred. För du har väl inte fått för dig att det ska socialiseras nu? Va?

/Affe Thelastone
 

En SOLKATT


/Murre Musk
 

Och jag har glädjande nyheter!

SOLEN ska skina på oss nu ända fram till sommaren är här!

Ja! Det är alldeles sant!
Jag LOVAR!  Soliga hälsningar från Mendezzzzz
 

När ni tänder era majbrasor därute!!!

Där under allt ris kan det bo IGELKOTTAR och hemlösa kattmammor med kattungar och andra små djur som sökt skydd!!!
Så om ni kan lyft på hela rishögen och flytta den lite innan ni tänder den. Eller lyft och peta i rishögen och kolla ordentligt…
Så kanske några av dem klarar sig levande från majbrasan i år…
Tack snälla!
/Från alla oss på katthemmet som är inne i tryggt förvar.

 Fridolf min vän – hos dig känner jag mig trygg!

Soldyrkarn i kista hälsar! 😉
Han har hittat sin plats i solen

Mirran Mys –  Å vet ni?

Jo snart ska jag mysa iväg för att provbo i Åkersberga!
Hej dååå!